Visningar...

Mina gamla ägare tröttnade på att ta hand om två hus och valde att behålla stora sommarstugan i Dalarna och sälja mig och flytta till en lägenhet i stan. De bodde här bara i 4,5 år, och för min del märkte jag ganska snart att de tröttnade på mig då de inte tog hand om mig riktigt ordentligt på slutet.

Under början av September 2010 så började förra ägarna visa upp mig för potentiella nya. Jag var mycket spänd på vilka det skulle kunna bli. Jag hade stora förhoppningar på att någon mer händig skulle bli intresserad av mig, då det fansn en hel del småsaker jag gärna skulle vilja att någon såg över lite mer kärleksfullt än innan...

Först den 16:e september, på 3:e visningen kom det några jag verkligen blev intresserad av. Bara två stycken visserligen, men de föll mig i smaken precis! Hon och Han. Jag hade sett dem köra förbi några kvällar innan och stanna och spana utanför staketet. Trots att Han förolämpade min fönsterfärg med citat: "Skottpengar på den som valt den här fönsterfärgen! Vad tänkte dom med?" Hon var inte lika negativ till just färgen då... Men hon gnällde lite över andra saker de såg på visningen. Mina slarvigt målade lister, mina små skavanker som jag så länge längtat efter att någon skulle fixa åt mig. Och de läste mina tankar precis, kärlek uppstod. Jag förstod att de ville ha mig mest av alla som varit där och tittat, och jag ville ha dem!